Skjut mig eller ge mig vaccinet

Jag gick ifrån min egen fest, febrig, kokhet och kallsvettig. Jag vet faktiskt inte hur sjuk jag var. Var jag full överhuvudtaget eller varför vinglade jag fram till bilen? Morgonen därpå stod temperaturen på 40 grader och ville helst att någon, vem som helst skulle skjuta mig. Jag vet inte hur många som hade gett mig kommentaren " Sara, tänk om det är svininfluensan?" eftersom jag hade alla tecken på att det kunde vara så. Så låg jag där och tänkte,( det är galet vad negativa tankar man får när man blir sjuk) "Ja tänk om..."
Det är många som jag hört säga att de är emot vissa saker, såsom vaccination - "Varför ska jag vaccineras, får jag en sjukdom är det meningen.", donation - "Mina organ ska vara i min egen kropp där de hör hemma", blodgivning - "Nej det är inte alls naturligt" m.m. Alla dessa insamlingar till olika hjälporganisationer, om bröstcancer, prostata cancer, barncancer och AIDS bland annat. Det finns ju massvis.

Det är svårt det där, jag själv vet inte hur jag ska tänka. Idag ska alla människor leva så länge som möjligt och blir man sjuk ska man hållas vid liv så länge som det bara går. Jag trodde att döden var lika naturlig som födseln. Men det är lätt att tycka och tänka så när man står där frisk och kry som en nötkärna. Så en liten vacker dag blir du själv sjuk, du får cancer, behöver blod eller bara önskar att du tog det där vaccinet. Då är det nog lätt att få en ny synvinkel på allt.

Tja, detta var bara en liten tanke som kom upp medan jag låg i sängen och tyckte att en feber/hosta/värk/snuva/illamående-sjukdom var tillräcklig för att vilja få all hjälp i världen. Fan vad svag man är. Eller?