Shoeshineboy

Jan sa att tiden kommer att ga pa fort aven om jag inte ar har. Till en viss del har han ratt. Tiden gar alltid pa, fort eller langsamt. Sedan han akt har jag faktiskt haft en bra tid aven om jag helst skulle velat ligga kvar i min 90- sang och tycka synd om mig sjalv. Det skulle jag latt kunna gora men det gor vi bara inte. Istallet gar vi ut och gar och ser saker eller leker massa med Emma tex. Det ar alltid kul och far en pa bra tankar. Sa tack Emma for att du slangt bort en massa tid for mig!

Nar den sorgsna sidan ar aktiv hos en och om den har varit det ett bra tag far man faktiskt tvinga bort den. Man far sluta tanka daligt, ga upp pa morgonen, ata sin frukost och planera in saker i dagen. Ibland ar det omojligt ibland ar det mojligt! En sak man kan gora ar att putsa sina skor, som mannen gor pa bilden. Tank om han faktiskt ar valdigt nere inuti och standigt gar med huvudet nedat. Det han ser skiner i alla fall och kanske far honom pa mer skinande tankar. Tumme upp for skoputsaren!

I Sydney sover vi inte, vi springer.

I Sydney ater vi inte, vi springer.

I Sydney gar vi inte, utan vi springer.

Promenix- langan langs med Operahuset.

Redfern ghetto

Jag bor fran och med igar i Redfern, utanfor Sydney city. Vi blev varmt valkomna av Tallis och far bo i hans lagenhet ett tag. Vi har ett eget rum med allt i. Stallet ar riktigt fint inomhus och det finns allt. Imorses vaknade jag upp till Kill Bill tex, vilket varmde mitt Torantino hjarta. Den morka sidan av stallet ar att det ligger i Sydney ghetto.
Vi tog taget igarkvall, ingen aning om vart vi skulle. Med hjalp av sms- vagbeskrivning kom vi fram till Redfern anda. Mottes av tva drogade killar som forsokte halla ett vimsigt samtal med oss.
Short drunk guy: So you're Swedish? Hey I knew some Swedish backpackers before...
Other drunk guy: Hey, if I were you I would'nt go down there. Pekar mot gatan som vi gar ner mot.
Eh? Fick mig att ga pa nalar in pa den gata som skriker morker, kyla och "ga pa egen risk". Men tillslut utan insidenter kom vi in i trygga Tallis hander. Han berattade att backpackers blivit mordade dar nere for nagra ar sedan. Men han lugnade oss med att lova att allt var lugnt. Men anda?!
Jag var jattetrott efter dalig fyllesomn dagen innan men vi gick anda pa bio: Tomorrow when the war began. Den var okey, men inget jag skulle satta pa min topp tio.
Vi har precis atit kebab i Kings Kross och Jan har fastnat framfor FIFA. Antar att jag far vanta troget tills ikvall... Nu vet jag hur min brors flickvan kanner sig.