fredag 19 november 2010

Typiskt, rena sängkläder

Jag trodde ju inte att det skulle röra mig i ryggen, att komma hem igen. Jag skulle ta det med en klackspark för jag hade ju saknat mina små smultronställen som jag snart skulle få besöka igen. Fan vad bra det skulle bli!
Men jag vet inte, jag tror en tystnad på en månad får förklara saken och en rejäl ansträngning för att försöka få fram ord här och nu överhuvudtaget.
Tänk vad smart man blir så fort man blundar för verkligheten. Tänk vad långt man kan tänka och komma när man gör det. Men sen kom den visst ikapp, som jag hört förr att den så gärna gör.
Det tog kanske två veckor att känna att nu är jag hemma igen. Jag gillade det, absolut! Skönt att krama om mamma på morgonen, kul att möta fina vänner, kul att plocka bland alla saker jag glömt att jag ägde och underbart att gå ut i en djup skog och få försvinna från allt- igen! Jag förstår inte och verkar helt okapabel till att tänka klart. Vad trött jag blir på mig själv! Jag skulle väldigt gärna vilja dra ett gammal och smutsigt täcke över mig. Synd bara att nu finns det en mamma omkring som puffar en i rumpan och säger att jag ständigt måste byta sängkläder. Inget verkar genomförbart.

måndag 11 oktober 2010

Shoeshineboy

Jan sa att tiden kommer att ga pa fort aven om jag inte ar har. Till en viss del har han ratt. Tiden gar alltid pa, fort eller langsamt. Sedan han akt har jag faktiskt haft en bra tid aven om jag helst skulle velat ligga kvar i min 90- sang och tycka synd om mig sjalv. Det skulle jag latt kunna gora men det gor vi bara inte. Istallet gar vi ut och gar och ser saker eller leker massa med Emma tex. Det ar alltid kul och far en pa bra tankar. Sa tack Emma for att du slangt bort en massa tid for mig!

Nar den sorgsna sidan ar aktiv hos en och om den har varit det ett bra tag far man faktiskt tvinga bort den. Man far sluta tanka daligt, ga upp pa morgonen, ata sin frukost och planera in saker i dagen. Ibland ar det omojligt ibland ar det mojligt! En sak man kan gora ar att putsa sina skor, som mannen gor pa bilden. Tank om han faktiskt ar valdigt nere inuti och standigt gar med huvudet nedat. Det han ser skiner i alla fall och kanske far honom pa mer skinande tankar. Tumme upp for skoputsaren!
I Sydney sover vi inte, vi springer.
I Sydney ater vi inte, vi springer.
I Sydney gar vi inte, utan vi springer.

Promenix- langan langs med Operahuset.

fredag 1 oktober 2010

Redfern ghetto

Jag bor fran och med igar i Redfern, utanfor Sydney city. Vi blev varmt valkomna av Tallis och far bo i hans lagenhet ett tag. Vi har ett eget rum med allt i. Stallet ar riktigt fint inomhus och det finns allt. Imorses vaknade jag upp till Kill Bill tex, vilket varmde mitt Torantino hjarta. Den morka sidan av stallet ar att det ligger i Sydney ghetto.
Vi tog taget igarkvall, ingen aning om vart vi skulle. Med hjalp av sms- vagbeskrivning kom vi fram till Redfern anda. Mottes av tva drogade killar som forsokte halla ett vimsigt samtal med oss.
Short drunk guy: So you're Swedish? Hey I knew some Swedish backpackers before...
Other drunk guy: Hey, if I were you I would'nt go down there. Pekar mot gatan som vi gar ner mot.
Eh? Fick mig att ga pa nalar in pa den gata som skriker morker, kyla och "ga pa egen risk". Men tillslut utan insidenter kom vi in i trygga Tallis hander. Han berattade att backpackers blivit mordade dar nere for nagra ar sedan. Men han lugnade oss med att lova att allt var lugnt. Men anda?!
Jag var jattetrott efter dalig fyllesomn dagen innan men vi gick anda pa bio: Tomorrow when the war began. Den var okey, men inget jag skulle satta pa min topp tio.
Vi har precis atit kebab i Kings Kross och Jan har fastnat framfor FIFA. Antar att jag far vanta troget tills ikvall... Nu vet jag hur min brors flickvan kanner sig.

onsdag 29 september 2010

Mitt i galen trafik

Jag befinner mig i stora staden Sydney. Det kanns sa himla roligt i hela kroppen! Men det basta ma vara att jag utokat min To Do List . Jag har namligen kort bil ensam i Sydney. Hur manga har gjort det och hur manga skulle ens vaga tanka tanken. Antagligen ratt manga eftersom trafiken ar helt galen. Men det ar ocksa galna manniskor som gor det. Jag var skakis hela tiden men efterat kande jag mig som 167 cm, en centimeter langre.
Det har varit en handelserik dag, redan. Imorses vaknade jag upp i Emmas lagenhet ( tusen tack for det) och bilen startade inte nar vi skulle ivag. Vi fick helt enkelt ga igenom hela staden till Kings Kross for att fraga efter Chili Blues bli, sa vi kunde starta batteriet med den. Det fungerade men vi akte och kopte ett nytt batteri. Efterat kom en gang kineser som ville kopa bilen, de hor av sig ikvall igen. Men for tillfaller ar Jan ute pa en trip med ett par andra tjejer som vill ha bilen ocksa. Fan vad ballt om vi far den sald. Jag har namligen 300 kronor kvar som jag och Jan ska leva pa. Bra dar. Men i handelser som dessa finns familjen dar och puffar pa, vilket kans skont! Hoppas bara att bilen blir sald. Kara Champagne, gor ditt yttersta sa jag kan ga och shoppa for nagra tusen!

tisdag 28 september 2010

Tack for allt

Det ar min sista kvall har i Coffs Harbour och imorgon aker vi vidare mot Sydney, var sista resa har i Australien. Det kanns sa lustigt. Jag ar glad over att komma tillbaka till Sydney, speciellt nu nar jag kan traffa Emma Brag, ett kart ansikte hemmifran. Men samtidigt ar det sa trakigt att lamna sa vackra manniskor efter sig. Familjen Traynor ar verkligen en klass for sig och jag alskar dom! De har tagit hand om oss som sina egna barn och det kanns jatteskont. Varje dag fick jag "den dagliga mamma-kramen" av Jeanette, for hon visste hur mycket jag saknade mamma och pappa. Men nar man reser maste man ga vidare nagon gang aven om man inte vill, vilket jag gjort ganska manga ganger den senaste tiden. Men da har man anda fatt med sig underbara minnen.
Jag ar tacksam over att jag fatt vara har och traffat sa manga underbart fina manniskor som kliver in i huset varje dag, precis som dom ar. Tack, jag alskar er!

Brunch for alla som vill!

måndag 27 september 2010

Mala med naturlig henna

Idag blandade jag ut min sista henna som jag hittade pa en marknad i Broome, Nothern Territory.
Hennan vaxer bla. Indien, Egypten, Mellan ostern och Nord Afrika pa trad. Man torkar loven och sedan krossar dem till pulver. For att kunna anvanda det till kroppsmalning eller harfargning spader man ut det med vatska. Jag spader ut mitt hennapulver med kaffe, citronjuice och lavenderolja. Hennan sitter kvar i cirka 1-4 veckor. Traditionellt sett anvands henna pa kvinnors hander och fotter for att fira ett brollop eller en graviditet.
Jag sjalv ska inte gifta mig och jag ar heller inte gravid. Men jag tycker det ar jattekul att mala med henna. Det finns fina monster att hitta och folja. Men det ar latt att mala efter egen huvud och lata fantasin floda. Min forsta gang var inte direkt jatte inspirerande men nar jag vant mig vid "spritsen" sag det battre ut. Jag blev jattenojd med den jag gjorde pa min egna arm alldeles nyss. Som underhallning hade jag sjalvfallet South Park- sagan om The Easter Rabbit. Min eftermiddag blev en hojdare!


Min arm hadanefter.